Att få lägga sin röst i valurnan är ju en del av det demokratiska systemet. En ännu viktigare del är ju att själv få vara med och påverka även mellan valtillfällena.
Denna vår har varit intensiv med årsmöten men också träffar då politiska frågeställningar diskuterats på annat sätt.
Lokala politiska program växer fram under diskussioner i partiorganisationer. Man är också på olika sätt aktiva i att lyssna in medborgarnas tankar även utanför de formella partiorganisationerna.
Den partipolitiska verksamheten är en öppen process även om många inte anser sig bli hörda när man framför sina tankar. Vis av erfarenheten vet jag att man ibland får påtala sina funderingar mera än en gång för att de skall bli en del av samhällsbyggandet.
Tiden kring 1 maj är en aktiv tid för arbetarrörelsen och det socialdemokratiska partiet. Medlemmarnas funderingar formas till paroller inför de traditionella demonstrationerna ute i kommunerna.
Årets demonstrationer har mycket att hämta i det systemskifte om regeringen nu genomför och som får konsekvenser. Konsekvenser som enligt en nyligen producerad utredning skapar sådana orättvisor och ekonomiska klyftor att många av Sveriges kommuner varnar för utvecklingen.
Att valrörelsen står för dörren märks också på ett negativt sätt.
Under veckan gick finansmarknadsministern ut och lade ribban för hur valrörelsen kan komma att bedrivas.
Med ett riktigt lågvattenmärke talade kristdemokraten Odell om Tobleronepolitik när oppositionen vill göra extra satsningar till kommunerna för att välfärden skall kunna upprätthållas.
Med sitt uttalande ville han hämta kraft från en femton år gammal historia och härigenom nedvärdera Mona Sahlin som statsministerkandidat.
Även ärrade journalister förfasade sig över Odells utspel. Att en minister med kristdemokratisk bakgrund beter sig på detta sätt är ingen bra uppstart på valrörelsen.
Utspelen må vara en del i valrörelsen men för mig utgör det mest bara ytterligare näring för att agera för ökad rättvisa oh en välfärdspolitik värd namnet.
Vissa krafter i samhället har aldrig accepterat minskade klyftor, ökad rättvisa, facklig styrka eller jämställdhet. Att dessa krafter kommer att göra allt för att dra isär samhället är för mig inget nytt. Det var en realitet redan för arbetarrörelsens pionjärer.
Valrörelsen har påbörjats och den pågår till dess att vallokalerna stängt den 19 september. Efter den dagen hoppas jag att jag får vara med och utveckla välfärden igen. Inte som nu få åse när den monteras ned.
GÖTE WAHLSTRÖM (S)